Kan dette være Peder ?

Muligens en tvilling, med sammen navn som moren?

Johanna Christen.. K....

kan inte råda någon tvekan om att detta hemmans-, by- och släktnamn kommer av namnet Ludvig, som i Finland vid 1500-talets slut skrevs bl.a. "Louika" och "Lodvika". Lovikka gård var på 1/3 manta

l, vilket senare omlades till 3/8 mantal. År 1613 betalade "Lodwich Jönsson" 3 daler i Älvsborgs lösen, och 1620 var gårdens djurbesättning 1 häst, 1 tjur, 7 kor, 1 kviga och 7 får. Gården va

r efter tornedalska förhållanden ganska medelmåttig, men hästen var en statussymbol, som långt ifrån alla hade råd att unna sig.

I Finland är Pajari ett välkänt namn av för det mesta karelskt ursprung. På medeltiden bosatte karelska nybyggare sig i trakterna norr om Bottenviken. Olof Pajari kunde vara en av dem, eller deras ättling. Tornedalen fick sin fasta bosättning på medeltiden från Karelen, Tavastland och sydvästra Finland. Norra österbotten och Bottenvikens kuster ända fram till Luleå och Skellefteå hörde länge till Novgorods intressesfär, och särskilt starkt var det karelska inflytandet på 1200-talet. Först vid fredsslutet år 1595 mellan Sverige och Ryssland fastställdes, att dessa trakter tillhörde det Svenska riket. Men å andra sidan: tyska köpmän har rest också till handelsplatser vid Bottenvikens åmynningar, lockade av den lukrativa pälshandeln. Så allt är ju möjligt... 

ade ensam i "Kosua tresk" (Kuoksusuando).

Det dreier seg sannsynligvis om samme Olluff hele tiden.

Foreldrene døde mens barna var små og det ble andre som overtok bruket. Hans begynte, som en god del andre i Selbu, i militæret. I 1801 var han soldat og tjente på gården Tanem i Klæbu. Var soldat og bodde på Teslien på Lademoen i Trondheim, da han ble gift i 1805. I 1806 kalles han malersvend på Bakke i Trondheim, og i 1817 er han arbeidsman og inderst på Fjelstad på Lademoen i Trondheim (Strinda sogn). I 1821 er han kommet til Evenestangen, under Evenes prestegård, og er der ennå i 1824. I manntallet for 1835 er han "huusmand under Evenæs brugeds jord" i Evenesmark og hadde "2 kvæg, 3 faar og 2 gjeder". Sønnen Petter hadde egen husstand og drev jorda. Hans døde som fattiglem i Evenesmark 1. mai 1847.. 

d: 16de Junii. Jord paakastet afdøde Mand Rasmus Gregersen Lieland NB: denne Mand berettes om, af alle, at have ført et sær stille og retskaffen L__ Vandel; han døde, blot af sin alders udmattelse; efter en aflagt Alder af 85 Aar 5 Uger 6 Dage 

2 w och enchen Ingeborgh 2 w. På de 2 närmaste gårdarna Grøsnes

store og lille finns Leylending Michell Lauridtsenn. Kanske är

denna Ingeborg, Esau Moddis hustru.

DÖD. efter 1700

Är nämnd i boken NST26 s.41, boken Bjarkøy s.108

(DN XII 667) og fik 1612 som en særlig gunst takket være kansleren Christian Friis tilladelse til at bli sin fars kapellan, hvad der stred mot forordningen av 24. okt. 1585. I 1616 var han resid. kapellan ved Trondhjems Domkirke, en stilling han vel hadde faat da faren var død, og blev 12. okt. 1620 sogneprest til Domkirken.

Magistergraden tok han ved Kjøbenhavns universitet 9. mar. 1621. Han døde i pesten 26. dec. 1629 (DN XII 667). 2 SOUR NST 3 (1932), s. 75, 3 PAGE 75

Eit brev frå 21. januar 1632 (skinnbrev i det svenske riksarkivet) stadfester at meister Mons var bror til Bodøy-presten Hans Lauritsson Blix, som hadde vore kapellan hos far sin på Røa [Rødøn] frå 1619, og det gjev ei viktig upplysning som hittil ikkje har vore påansa : at dei to brørne hadde halvsysken som var av Skonkætta på Hov i Hakås. Brevet refererer to eldre brev. Det eine er skrive i Bjugn 24. juli 1628 og kunngjer at Karen Jensdotter, som då budde i Bjugn, har selt til bror sin, Per Jensson i Hov, den parten som ho hadde ervd etter far sin, i Hov «och diß Wnderliggendis Lodder och Lunder». Brevet var underskrive og stadfest «aff begge hindis brødre Mester Mogens Lauridzsen blix och her hans Lauridzsen blix, sampt Aff Mattiis Lauritzssen». I det andre brevet, som er skrive i Trondheim 4. august 1628, kunngjer Ola Eriksson, borgar der i byen,

at han på vegner av kona si, Gullov (Gudlaug, «gullig») Jensdotter, har selt til bror hennar, Per Jensson i Hov, den parten som ho hadde ervd i Hov etter far sin. Meister Mons Lauritsson, «begge deris broder», gav Ola Eriksson 10 dalar attpå kjøpet, og både meister Mons og Ola Hansson, borger i Trondheim, har skrive under brevet, dei med. Per Jensson, som var lensmann i Hakås, kunngjorde dei to breva på tinget i Hakås 21. januar 1632. 2 SOUR NST 10 (1946), s. 209-210

3 PAGE 209-210

Ifølge Robelin, "Skanke ätten" (Røros 1995), s. 38 er Karen Jensdotter født o. 1577. Ligeledes er hendes bror Peder Jensson født o. 1570 og Gullov Jensdotter født o. 1579. Mester Mogens Lauritsen Blix skal være født o. 1567 og hans bror Hans ved vi er født år 1596 [portrætt i Bodin kirke]. Det betyder altså at Karen Jensdotter og hennes sysken er født ind imellem mester Mogens og hr. Hans. Det vil sige at den eneste måde hvorpå mester Mogens og hr. Hans begge kan være brødre til Karen Jensdotter er hvis Karen's mor [lad os antage Gullov Mogensdatter] er gift ialt 3 ganger. Først med en ukendt Laurits med hvem hun har sønnen mester Mogens Lauritsen Blix (o.1567-1629); 2° med lensmann i Hakås Jens Pedersson (død før 1583); 3° med Laurits Mogensen (død 1621). Gullov har med Laurits Mogensen(død 1621) sønnen Hans født 1596, og hvis vi antager at hun også er mor til mester Mogens født o. 1567 har hun altså nedkommet med børn i en periode på ca. 30 år. Hvis man gør mester Mogens ca. 5 år yngre og antager at Gullov er gift 1° som 18 årig (eller yngre? - kunne man det på den tid?), er det ikke en umulig præstation. Men, så skriver O. Grønli i NST 10 (1946), s. 208-209, at mester Mons/Mogens Lauritsen i en søknad til kanslaren Christian Friisdat. 16. juli 1612, selv skriver at han er søn af sognepresten tilRødøen [Teksten er på latin og den er ikke oversatt i artikelen].

Hvis dette er korrekt så må sogneprest i Rødøn Laurits Mogensen (død 1621) altså være far til både mester Mogens født o. 1567 og hr. Hans født 1596, men så kan ikke en og samme kvinde ikke være mor til både mester Mogens Lauritsen, Karen og Gullov Jensdotter og hr. Hans Lauritsen. Og så har vi problemet - hvorfår kalder Karen og Gullov Jensdotter i hvert sit brev fra 1628 mester Mogens deres bror (kan bror benyttes i sammenhængen stedbror?) - når de hverken har fælles far eller mor . Hentet fra: http://www.vestaberg.no/slekt_ormoy/paf/pafn63.htm#1023 

Ingebrigt Bersvendsen fra Tynset. Han kom til Sør-Varanger i 1868. Bersvendsen kjøpte gården Namdalen av Pernille Tollefsdatter i 1871. Barna fikk etternavnet Ingebrigtsen, og det finnes mange ette

rkommere etter Ingebrigt og kona Adrianna.

Jens var klokker i kirken, og i tillegg til dette var han postfører,

dvs. han førte posten mellom Tromsøya og Andsnes.

intet.